Proteinkvalitet beräknas dels först genom att jämföra aminosyrainnehållet i kosten gentemot behov, så kallat proteinpoäng. Därefter korrigeras proteinpoängen för hur pass väl matens protein tas upp i kroppen vid intag. Det finns i huvudsak två metoder för detta; PDCAAS samt DIAAS.
Protein Digestibility Corrected Amino Acid Score (PDCAAS)
PDCAAS justerar ned proteinpoängen utifrån hur mycket aminosyror som tas upp i kroppen, maxvärde är 100%. Hur stor andel av proteinet som tas upp mäts efter passage i hela tarmsystemet (i råttor). Om exempelvis 100 g av ett visst livsmedel intas, och 10 gram återfinns, är digererbarheten 90% eller 0,9.
Proteinpoängen multipliceras sedan med digererbarhet. Överlag kan man räkna att animaler tas upp till cirka 95%, spannmål till cirka 80-90%, baljväxter till cirka 80% och nedmalda produkter omkring 95%.
Exempelvis; En måltid som ger 120% i proteinpoäng, med digererbarhet på 90%, skulle då gå PDCAAS värde på: 120*0.9 =108%. Alla värden över 100% räknas som fullvärdigt.
Denna metod har kritiserats då;
- Livsmedel trunkeras vid 100% samt
- Att aminosyror kan brytas ned i colon av bakterier och kanske inte alls motsvarar den mängd protein som tagits upp i tunntarmen samt
- att denna metod inte skiljer mellan individuella aminosyror – vars upptag mycket väl kan vara olika bra – utan endast korrigerar för totalt proteinintag
Världshälsoorganisationen (WHO) har därför föreslagit ett alternativt och bättre sätt att räkna, DIAAS.
Digestible Indispensable Amino Acid Score (DIAAS)
Vid beräkning enligt DIAAS skärs värden över 100% inte av, utan ett livsmedel kan t.ex. få 150%. Utöver detta mäts digererbarhet ilealt, vilket betyder att man mäter hur mycket protein som tas upp i slutet av tunntarmen, innan det hinner brytas ned av fermentering i tjocktarmen. I tillägg mäts upptaget av de individuella aminosyrorna (i grisar), och det ger därför en bättre bild av reell proteinkvalitet.
Begränsningar med PDCAAS och DIAAS
Svagheter är att det för PDCAAS finns begränsad data på hur pass bra protein från olika livsmedel tas upp. När det gäller DIAAS blir är det ännu svårare då det nästan helt saknas data på hur pass bra de individuella individuella aminosyror tas upp ilealt från olika typer av livsmedel och vid olika tillstånd.
Jämförelse DIAAS versus PDCAAS
Nedan visas data översatt från Burd och medarbetare1, som tittat på proteinkvalitet på ett par livsmedel och jämfört DIAAS- med PDCAAS-värden.
| DIAAS | PDCAAS | |
|---|---|---|
| Animalier | ||
| Whey protein isolate | 1.00 | 0.99 |
| Whey protein concentrate | 1.07 | 1.00 (1.07) |
| Mjölkproteinkoncentrat | 1.20 | 1.00 (1.21) |
| Lättmjölk | 1.05 | 1.00 (1.12) |
| Mjölkpulver | 1.16 | 1.00 (1.16) |
| CaseinKasein | 1.09 | 1.00 (1.20) |
| Komjölk | 1.16 | |
| Fårmjölk | 1.09 | |
| Getmjölk | 1.24 | |
| Kokt ägg | 1.13 | 1.00 (1.05) |
| Nötkött | 1.12 | 1.00 (1.14) |
| Griskött | 1.14 | 1.00 |
| Kycklingbröst | 1.08 | 1.00 (1.01) |
| Tilapia (fisk) | 1.00 | |
Vegetabilier | ||
| Sojaprotein isolat | 0.84 | 0.93 |
| Sojamjöl | 0.89 | 0.98 |
| Vete | 0.45 | 0.50 |
| Ärtproteinkoncentrat | 0.62 | 0.75 |
| kokta ärtor | 0.58 | 0.60 |
| Havreproteinkoncentrat | 0.67 | 0.69 |
| Kokta havregryn | 0.54 | 0.67 |
| Risproteinkoncentrat | 0.37 | 0.42 |
| Kokt ris | 0.60 | 0.62 |
| Råg | 0.48 | 0.59 |
| Korn | 0.47 | 0.59 |
| Ärtor | 0.65 | 0.79 |
| Durra | 0.29 | 0.29 |
| Kokta kidneybönor | 0.59 | 0.65 |
| Rostade jordnötter | 0.43 | 0.51 |
| Majsbaserade frukostflingor | 0.01 | 0.08 |
Proteinkvalitet.se
På denna hemsida har beräkning inte korrigerats för digererbarhet, detta då det saknas bra data på mer än för några få livsmedel.
Referenser
1Burd NA, Beals JW, Martinez IG, Salvador AF, Skinner SK. Food-First Approach to Enhance the Regulation of Post-exercise Skeletal Muscle Protein Synthesis and Remodeling. Sports Medicine. 2019;49(1):59-68.